Eländes eländes elände

Fattar inte vad det är för fel i huvudet på mig helt plötsligt.
Allt jag tar i blir till feelbad.
Jag botaniserar i skivsamlingen för att hitta något glatt att lyssna på.
Väljer Stina Nordenstam.
Jag går till videobutiken för att hyra Love Actually-substitut.
Kommer hem med en film om barnsoldater.
Jag sätter mig ner för att fundera ut storyn till en lycklig kärleksroman för ungdomar.
Det slutar med att jag dödar tjejen på sista sidan och lämnar killen i sticket.

Funderar på att låsa in mig själv i ett madrasserat rum och kasta bort nyckeln tills jag blivit en trevlig rom-com igen.

Vet bara inte om jag vågar vistas i enrum med mig.

I olika nyanser

Idag har jag köpt hundra pennor.

Fatta hur rik jag måste vara.

HUNDRA!

Så många pennor har nog inte ens kungen.

Hur man får som man vill

Ungefär klockan fem när jag har svurit och muttrat bittert över vinterhalvåret hela arbetsdagen ringer min kille.

- Lisa, vad ska vi göra ikväll?
- Något kul.
- Vadå?
- Jag har arbetat fram tre alternativ. Du får välja fritt mellan dem.
- Okej, shoot.
- Det ena är att dammsuga och tvätta golven i lägenheten. Det andra är att se över ekonomin i våra företag och bokföra. Det tredje är att gå till centralbadet och bada bubbelpool och ångbastu och dricka öl i baren.
- Eh, då tar jag centralbadet.
- Jaja, säger du det så.

/Slug, listig och smart

Mer jul, tack

Som jag ser det finns det tre bra saker med vinterhalvåret:

1. Jul
2. Stearinljus
3. Tulpaner

Just nu har jag inget av ovanstående att tillgå, vilket givetvis är ett fullvärdigt skäl till att tjura ohämmat.

Hata hata hata mörkt.
Hata hata hata vinter.
Ro hit glöggen, annars dör jag.

Försök inte

Öppet brev till Jossans vålnad

Kära Josefin. Jag är ledsen att jag var tvungen att mörda dig. Med det sagt vill jag bara meddela att det inte är någon idé att du säger åt dina polare att springa in i vårt torp och hämnas nu under vintern när vi inte är där. Jag har lagt ut gift freakin överallt. Jag varnar dig. Dina polare are going down! Hoppas allt är bra annars ( även om det är jobbigt nu när det börjar bli mörkt så tidigt på dagen, visst?)

Puss från Lisa

P.S. Pappa hälsar.

Kvitter

Onekligen ger: Nya sovrummet i torpet.

Från: Ett rum utan el, med trasiga, halvt nedrivna och fuktskadade beiga tapeter, fint trägolv och tämligen fult trätak.

Till: Ett rum med framplockade och vitmålade träväggar, vitt tak, samma fina trägolv och en fondvägg runt fönstret som heter duga. Och el!

Å, det bästa är nästan att tapeten heter Kvitter. Eller nej, det bästa är elen. Det vita taket. Listerna. Öppna spisen som förvisso inte syns men som är sjukt fin. Den lilla dörren in mot snedgarderoben. Golvet kanske. Eller att vi har nya snygga järnsängar som kommer passa så sjukt fint ihop med tapeten. Eller att man nästan kan plocka äpplen från äppelträdet direkt från fönstret. Åååå, jag kan inte bestämma mig. Det bästa är alltihop.

Och sovrummet är liksom ändå bara början. Vi har nytt öppet vindsrum, ny trappuppgång, ny sittbänk i glasverandan, ny bokhyllevägg, ny köksbänk, nya kökshyllor, rinnande vatten och el, el, el överallt också. Fast det får ni inte se ännu, det måste målas och fixas lite till.

Jag älskar mitt torp. Jag älskar mina arbetshjon. Jag älskar allt.

Joråsåatt.

That's what fina tapeter gör med människan.

Feelgood efterlyses

Jag och en till mig mycket närstående person skulle hyra film häromdagen. Jag var väldigt hård på punkten att min bräckliga sinnesnärvoro inte bara BEHÖVDE lite feelgood, den rent av KRÄVDE feelgood i stora doser. Vi snackar Love Actually. Gärna fyra gånger på rad.

Hem från videobutiken kom Death of a president.

- Vadå, det här är ju en film om mordet på George Bush?!? Mer feelgood än så blir det ju knappast!

Sweet good almighty, ni måste hjälpa mig att undvika sådana här situationer i fortsättningen!

Jag kan inte se Love Actually fler gånger (skivan hackar efter för många visningar).

Måste.
Hitta.
Substitut.

Och det får inte vara någon dålig crap, jag vill ha den äkta varan.

Hjälp?

Du kan väl prova?

- Du, Lisa?
- Mmm?
- Den här "trappan"... Har ni klättrat upp för den någon gång?
- Nej, men vi har funderat på att skaffa en hamster som kan springa upp och ner för den hela tiden.
- Men GÅR det att gå upp för den om man är en människa?

Tydligen.

Vilken bok minns du bäst?

Missa inte, ny bokfråga på Ungbloggen!

Blomqvist och Salander

NO NO NO NO NO NO!!! Jag slänger mig fram och tillbaka i ren desperation och skriker ut mitt vredesmod.

Mikael Nykvist ska spela Mikael Blomqvist i filmatiseringen av Stieg Larsson- böckerna. Jag kräks. Jag dör. Jag rasar. Ställer han sig på fria vidder och sträcker ut armarna, blickar upp mot himlen och ser frireligös ut så dödar jag honom. Jag svär.

Om Noomi Rapace som ska spela Salander tycker jag ingenting förutom att det är orättvist att hon får vara ihop med Ola och inte jag, plus att det ju obviously är fel val. Vi hade kommit överens om Melinda Kinnaman ju. JAG var i alla fall rörande överens. Och det är ju det som räknas.

Gör om, filmfolket!
Gör om och gör rätt.
Det här funkar faktiskt inte.

Lite hungrig bara

Jag ska på hälsokontroll idag. Verkligen toppen, toppen, toppen att jag får chansen att gå på hälsokontroll genom jobbet och veta om jag är frisk eller inte. Jag menar allvar. Freakin fantastiskt är det. Enda problemet är bara att man inte får äta innan man går på hälsokontroll. Och nu är klockan lunch och jag vill börja gråta och kasta grejer omkring mig och seriously, jag kommer mörda doktorn när jag äntligen släpat min svältande lekamen dit om två timmar om han så mycket som knystar om att det skulle vara något slags fel på mig, MÖRDA!

UPPDATERING: Jaha, listigt! Det enda som hände var att en snäll sjuksyrra stack en massa nålar i mig, mätte fem tusen olika grejer och tvingade mig att läsa, cykla, blåsa, lyssna. Någon doktor såg jag inte röken av. Han ska tydligen sköta själva utvärderingen och komma med domen om några veckor. Och innan det mötet får man äta hur mycket man vill.

Good thinking, doktorn. Också ett sätt att klara livhanken på.

Utvecklingssamtal

Vi har haft en ny medarbetare hos oss på jobbet idag. Hon heter Cornelia. För att Cornelia snabbt ska kunna utvecklas i sitt arbete följer här en utvärdering av hennes första dag:

Cornelias scills: Trava lådor på varandra. Bidrar också till ett gott arbetsklimat genom sin positiva attityd till livet i allmänhet och till duplo i synnerhet.

Cornelias svaga punkter: Slarvig. Strax efter hon anlänt på morgonen såg kontoret ut som kriget. Stort minus också för att hon inte gick och hämtade kaffe åt oss på redaktionen fast vi bad henne UPPREPADE gånger. Lite kan man ju anstränga sig.

Sammantaget betyg: 3 av 5. Men det finns goda chanser till högre betyg om Cornelia bara skärper till sig och visar lite välvilja i fortsättningen. Skulle också vilja informera om att arbetstiderna är mellan 8.30 och 17.00 på dagarna. Det är inte okej att avvika redan vid tio-tiden.

80 romaner för dig som har bråttom

Tur att det finns sådana smarthuvuden som Henrik Lange nu när världen är full av böcker som jag inte vill/orkar/hinner läsa.

Det här är jättekul.

I kid you not.

Speciellt uppskattade jag kortversionen av Fogelströms Stad-serie. Den är ungefär så här:

Eländes elände. Eländes eländes elände. Eländes elände. Slut.

Seså, spring och köp!

Förresten, Gud!

While you’re at it: Jag skulle behöva lite fler timmar på dygnet också.

Här är några saker som jag skulle vilja hinna klämma in:

1. Sova minst åtta timmar, helst tio.
2. Jobba minst åtta timmar, helst tio.
3. Kolla på tv minst åtta timmar, helst tio.
4. Hänga med min kille minst åtta timmar, helst tio.
5. Skriva coola böcker minst åtta timmar, helst tio.
6. Hänga med mina kompisar minst åtta timmar, helst tio.
7. Träna och vara utomhus minst åtta timmar, helst tio.
8. Läsa coola böcker minst åtta timmar, helst tio.
9. Gå på stan och köpa grejer minst åtta timmar, helst tio.
10. Läsa bloggar och glansiga magasin minst åtta timmar, helst tio.
11. Hänga i mitt torp och stirra in i elden i öppna spisen, minst åtta timmar helst tio.

Och så behöver jag väl en sisådär 24 minuter om dagen också till städning och annat bajs.

Vilket ger oss ett minimum på 88 h, 24 min och ett maximum på 110 h, 24 min. Per dygn. Du kan få freestyla dig fram till en lösning som passar dig, men jag vore tacksam om du höll dig innanför dessa ramar.

Puss!

Hej Gud!

Jag tycker det här med vinterhalvåret är ett skitdåligt påhitt.
Man fryser faktiskt.
Skärp dig.

Augustnomineringar 2007

Jag gissade på förhand. Jag var helt övertygad om att jag prickat in sex rätt. Jag hade så sjukt fel. Jag prickade in en. Blä.

Men jag gillar i alla fall större delen av böckerna bland årets nominerade titlar. Alltid något. Fattar bara inte riktigt vad som hände med Majas morsas kompis sambo, Anna d'Arc, Vi leker att du är en katt och En stjärna vid namn Ajax. Eller Kenta och barbisarna, för den delen. De var ju mina säkra kort, for crying out loud!

Anyways, vad tycker du?

Vem tycker du ska få årets Augustpris?
	Flickan som var vacker i onödan
	Var är min syster?
	Sonja, Boris och tjuven
	Nöff nöff Benny
	Isdraken
	Bryta om

Den 3 december delas priset ut på Augustgalan i Berwaldhallen. Jag känner instinktivt att jag kommer applådera högst om Benny vinner. Mmm... Benny.

Det var så lite så

- Hej Lisa, vi tänkte att du kanske vill ha fest ikväll?

- Eh... okej?

- Jo, för vi är ett gäng som är sugna på fest. Och ingen av oss har ett hem som är representabelt för festligheter. Så då tänkte vi att vi kanske kunde få komma på fest hos dig.

- I see. Ungefär när tänker ni er att jag vill ha fest?

- Halv nio ungefär.

- Kejrå.

- Cool. Tack för inbjudan!

Onekligen rasar

Nu lackar jag snart ur på riktigt. Ungefär varje dag får jag mejl från olika folk som vill erbjuda mig pengar i utbyte mot reklamplats på bloggen, bokförlag som vill skicka böcker i utbyte mot recensioner på bloggen, folk som vill att jag ska tycka om ditt och datt i utbyte mot yada yada yada.

SLUUUUUUUUUTA TJATA!

Jag tänker inte göra det.

Jag är inte till salu.

Jag vill bestämma själv.

Fattar ni inte det får inte ni vara med.

Intresseflaggan vajar

Jag har en bekännelse att göra: Jag är fast i Idol-träsket. Snabbt går det också. Från att ha sett noll avsnitt i mitt liv för tre veckor sedan har jag nu avancerat till att lusläsa kvällstidningarnas alla artiklar om deltagarna, följa programmet slaviskt och HA ÅSIKTER!!! om de som tävlar. Jag har inte börjat ringa in och rösta ännu, men det är sannolikt bara en tidsfråga innan det händer.

Pinigt.

Bäst i idol: Daniel
Coolast i idol: Amanda
Snyggast i idol: Kristoffer
Hatobjekt i idol: Sam
Töntigast i idol: Andreas
Fulast stajlad i idol: Marie
Menlösast i idol: Mattias och Evelina. Fast Mattias är söt och får alla småtjejer att skrika hysteriskt och det är förstås väldigt roligt.

Skönt för er att ni vet det här nu. Så ni kan slappna av, menar jag.

Utan anmärkning

De senaste dagarna har jag besiktigat:

1. Min mun
och
2. Min bil

Båda två gick igenom utan anmärkningar. I alla fall om man bortser från det där vanliga gnället om tandtråd. Och det gör jag ju. Tjat tjat tjaaaaat, vem har tid och lust att frivilligt ordna blodbad framför spegeln vareviga kväll? Typ samma som att det står på linsvätskan att man ska skölja linserna I EN KVART innan man lägger dem i linsetuiet. HAHA, en kvart my ass. Tandtråd my ass.

Ge mig mitt bokmärke så jag får gå hem already.

Vilken bokfigur vill du vara?

EXTRA EXTRA!! Ungbloggen startar ny trend! Idag drar Veckans bokfråga igång. Varje fredag kommer en ny fråga att svara på, oh la la vad roligt! Utmaningar är mumma för boknördiga bloggare utan inspiration. Häng på du också!

Veckans fråga lyder: Vilken bokfigur skulle du helst vilja vara?

Själv skulle jag, precis som jag skriver i Ungbloggen, inte banga en sekund om jag fick erbjudandet att bli Kalle i Kalle och chokladfabriken för en stund. FATTA LYXIGT!
Mmm... choklad.
Mmm... godisfabrik.
Mmm... Johnny Depp.

Eller okej, Johnny Depp kanske inte har så himla mycket med själva historien att göra egentligen, men skit samma. Jag vill ändå vara Kalle.

Över till dig: Vem vill du vara?
Answer Ungbloggen baby.
Do it.

Harry Potter och dödsrelikerna

This is it.

Så här kommer omslaget se ut.

Snyggt, säger jag.

Även om Harry ser lite obehagligt halvdöd ut på bilden.

Ett mirakel

Ikväll händer det stora grejer på götgatan. Förutom att tvätta fem maskiner tvätt så har jag lagat massor av mat och FRYST IN I MATLÅDOR!!!! Flera gånger har jag chockerat tittat mig själv i spegeln och frågat mig om jag gått och blivit fattig student igen, men nej då. Jag har tydligen bara blivit välartad i största allmänhet. Fattas bara att jag ska börja koka ärtsoppa också, hinner jag knappt tänka, för KOLLA!!!! Där står ju ärtorna i blöt på köksbänken!!!!

Sacre bleu, people.

Jag har blivit en stepford wife.

Jossan i knipa

Som vi alla vet: Jag är rädd för möss. Det är töntigt. Jag måste sluta vara rädd för möss. Bli coolare.

Som ett led i den här strävan har jag skrivit en liten saga om en traumatisk upplevelse som jag var med om i helgen. Liksom för att personifiera och avdramatisera odjuren. Jag har döpt berättelsen till Jossan i knipa. Här kommer den:

Jossan i knipa

Det var en gång en mus som hette Josefin. Hon var liten och räsersnabb. Josefin levde i sus och dus under golvet på övervåningen i ett torp strax utanför Vingåker. Här är några grejer som Josefin gillade: Springa över golvplankorna, knapra på isolering, plus att äta ost. Litte did she know att det där sistnämnda skulle bli hennes död.
En dag i oktober hörde Josefin hur det sladdade in en bil på uppfarten till torpet. Innan hon visste ordet av vimlade det av människor på övervåningen. Josefin spärrade dramatiskt upp ögonen och gömde sig längst in under sin golvplanka. Här är några grejer Josefin tänkte: I jisse namn, vad är det som händer? Vad är det här för jeppar? Och vad gör de i mitt hus?
Inte förrän mörkret föll den kvällen vågade sig Josefin fram igen. Med försiktiga steg smög hon sig upp från golvplankan och joggade över golvet. Tyvärr för Josefin sammanföll joggingturen med att en av människorna (låt oss kalla henne Lisa) klampade ut från sovrummet för att gå på toaletten. När Lisa fick syn på Josefin som ilade över golvet kastade hon sig med ett gigantiskt språng tillbaka in i sovrummet.
- Iiiiiiiiii, skrek Lisa.
- Tönt, tänkte Josefin.
Nästa dag gillrade Lisas pappa (som var en mycket förstående man) en fälla för att blidka sin töntiga dotter. Han fyllde den med smaskig ost och ställde fram den precis i startsträckan av Josefins joggingrunda. Under hela dagen stod fällan tom och väntade. Josefin syntes inte till. När mörkret föll gick människorna ner, släckte lyset och satte sig för att äta. Men Josefin syntes fortfarande inte till.
Inte förrän mitt i natten hördes det en smäll från övervåningen. Det var råttfällan som slagit igen och träffat Jossan rakt över pannbenet.
- Typiskt min jävla otur, tänkte Josefin.
Sedan dog hon.
- R.I.P sucker, flinade Lisa.
Och så vände hon sig om i kökssoffan och somnade om.

Vad tror ni? Kan det här funka? Är jag botad?

Total Torp Makeover

Jävlar i min lilla låda vad det spikas och sågas och slipas och målas och putsas och fejas strax utanför Vingåker nowadays! Sällan har världen skådat en så nöjd arbetsledare. Det är bara på en punkt det felar.

- Lisa, jag ansöker om dispens.
- Hmm?
- Jag orkar inte leka Ernst fullt ut.
- Vadå då?
- Det gör faktiskt ont att gå barfota bland alla de här spikbrädorna!

Jobba jobba joooobba

Sjungit karaeoke till Orup+Lena - check.
Druckit upp hela världens bestånd av vin - check.
Vaknat och ångrat detsamma - check.

Återstår alltså bara att sätta sig i bilen och åka till torpet för att arbetsleda slavarna i några dagar.

Hörs på onsdag!

I pausen

- Jag vill att Orup ska komma på mitt bröllop och sjunga Mercedes-Benz.
- Nej, det vill du inte Lisa.
- Jo.
- Du får alltså välja tre låtar under vigselakten att ge till din älskade som en kärleksgåva. Och då vill du att Mercedes-Benz med Orup ska vara en av dem?
- Ja.
- Nej.
- Jo.
- NEJ!
- Nej, okej då. Fast jag tror min älskade hade gillat det.

Orup + Lena

Hej.

Jag har inte riktigt tid med er idag.

Jag ska träffa Orup istället.

Mmm...Orup.

Ord kan inte beskriva hur exalterad jag känner mig.

Hejdå.

Sch!

Och DÄR! sladdar mina föräldrar in på infarten till torpet och börjar renovera för brinnande livet. Håll andan så vi inte stör dem.

Annars är vi helt normala

- Hallå, välkommen till Pizzeria Penguin.
- Hej hej, jag skulle vilja beställa två pizzor.
- Ja?
- En Chicken, fast utan chicken. Och en Kebabpizza utan kebab.
- En Chicken utan chicken, och en Kebabpizza utan kebab. Tio minuter!

Äntligen!

Hohoho, jag älskar att jobba i bokbranschen. En minut i ett samlades vi alla kring radioapparaten vid köksbordet och väntade under spänd tystnad på Horaces stämma. Och när han förkunnade resultatet gick det ett chockerat och glatt sus i församlingen.

- DORIS LESSING! Men henne har jag ju läst!

Själv är jag precis lika blank som vanligt. Inte hört, inte läst. Men det var kul att samlas kring radioapparaten som vore det förr i tiden och krig.

Köksveckostressen

Jag har kaffevecka på jobbet. Det är en skrämmande upplevelse.

Vi snackar 16 hårt arbetande kvinnor med cravings efter:
Exakt rätt sorts kaffe. Och seriously, jag tycker faktiskt att det där kaffet är rätt äckligt. Men säger ni KÖP MOLLBERGS BLANDNING!!! så visst, visst.
Exakt rätt mängd frukt. Den får ALDRIG VARA SLUT!!!
Exakt rätt mängd mjölk. Det måste ALLTID FINNAS MJÖLK!!!
Exakt rätt snacks. Och här finns det två konkurrerande sidor att försöka blidka: INGA ONYTTIGA KAKOR!!! vs GE MIG ONYTTIGA KAKOR!!!
En diskmaskin som ska vara tömd vid exakt rätt tidpunkt, eftersom…
… alla äter lunch vid exakt samma klockslag. Kö till micron en sekund över tolv.

Och som om inte det vore nog så kommer köksveckan dessutom med en otäck maskot. En illvillig anka sitter och väntar på en vid skrivbordet när man anländer på måndagen. Vart man än vänder sig under veckan så känner man köksankans onda blick i ryggen.

"MOAHAHA, du haaaar väl innnte glömmmt kööööpa Molllberrrgs blannndning, Lisa? Och frrrrukt så det räccccker till freeeeedag? Du veeeet välllll vaaaad som häääänder om du glööööömmmer? BLOOOOD SKA FLYYYYTA! MOAHAHA!"

Mina nerver.

Det stora träningskriget

Hilfe, jag befinner mig i akut träningskris! Krisen grundar sig på följande obestridliga faktum:

# Jag är en lat människa som älskar min soffa.
# Jag vill se ut som Kate i Lost.

Efter vetenskapliga studier i många år har jag insett att de två grundpelarna i mitt liv inte går att kombinera. Det suger. Men jag är inte den som lipar över sådant, här går vi raskt vidare i utvecklingen. Nu för tiden våndas jag mer över vilket ställe jag ska köpa träningskort på. Är jag är Friskis-människa, eller är jag en Sats sportclub-människa? Därom tviste de lärde. För att göra det här beslutet lite enklare för er (ni trodde väl inte för en sekund att jag tänkte fatta några beslut SJÄLV, hoppas jag) har jag listat lite för och nackdelar med de olika träningsställena. Begrunda följande:

Plus med Friskis
+ Det är billigare.
+ Mina närmaste kollegor tränar där och kan tvinga med mig på luncherna.
+ Det är ocoolt. Man får, helt legitimt, mikrofonmima till Linda Bengtzing på danspasset!

Minus med Friskis
- Det är tråkigare pass. Jag hatar medeljympa.
- Det är ocoolt. Har man riktig otur får man "plocka äpplen!" och göra "kissande hunden".

Plus med Sats
+ Det är roligare pass.
+ Mina fritidskompisar tränar där och kan tvinga med mig efter arbetstid.
+ Det är coolt. Såvitt jag förstår så vimlar det av fascinerande silikonbröst i omklädningsrummet. ALLA på Sats ser ut som Kate i Lost. Respekt.

Minus med Sats
- Det är mycket dyrare.
- Det är coolt. Jag har inga snygga träningskläder och kommer att känna mig som kusinen från landet.

Vilket av träningsställena har störst potential att förvandla mig till Kate? Vad ska jag välja? Det är upp till er att bestämma.

Friskis eller Sats?

FRISKIS SÅ KLART!! SATS FATTAR DU VÄL!!

Veckans bokfemma

Den här veckans bokfemma handlar om böcker man länge haft i bokhyllan, men aldrig kommit sig för att läsa. Skamfläckar i den litterära bildningen, om man ska vara sådan. För min del handlar de där skamfläckarna uteslutande om barn- och ungdomslitteratur. Jag har släppt ångesten över att inte ha läst Strindberg och Kafka, (tiden räcker inte till för att jag ska tvinga mig igenom litteratur som man "ska" ha läst bara för att) men jobbar man med det jag jobbar med så finns det böcker man verkligen BORDE ha tagit sig igenom vid det här laget. Måste-böcker på barn- och ungdomssidan. Som jag inte läst. Hu.


Här är hela listan:1. Muminböckerna, av Tove Jansson. Jag har bara läst en. Älskade den. Har ingen som helst förklaring till varför jag aldrig läst resten. Spöstraff!

2. Harry Potter, av JK Rowling. Har läst fyra av dem. Borde brinna i helvetet för att jag inte läst resten.

3. Lorangaböckerna, av Barbro Lindgren. Jag är helt och hållet övertygad om att det här är några av mina absoluta favoritböcker. Enda problemet är att jag aldrig läst dem. Kan verkligen inte förklara varför. Förlååååt!

4. Böckerna om Mimmi, av Viveca Lärn. Har hört rykten om att dessa böcker präglat barndom efter barndom och att de är lästa av i stort sett alla i min ålder. Och jag bara: Vadå, vem är Mimmi? Aldrig hört om! PINSAMT, LISA!

5. Sagan om Ringen-trilogin, av J.R.R Tolkien. Till mitt försvar kan jag säga att jag aldrig varit det minsta sugen (alltså verkligen aldrig), men ändå försökt mig på att läsa Sagan om Ringen ett flertal gånger utan att lyckas ta mig igenom den. Men det hjälper ändå inte. En skamfläck är det likväl. Jag hukar mig mot hånen.

Nyanserat

- Gustav, ska du vara hemma med mig ikväll och umgås?
- Nä, jag ska dricka drinkar med en annan tjej.
- Meh! Vilken då annan tjej?
- Ingrid heter hon.
- Jag hatar Ingrid.
- Jag blir nog rätt sen.
- Meh!
- ...
- Det är dålig stil.
- ...
- Jag hatar när du dricker drinkar med andra tjejer.
- ...
- Fast vänta lite nu.
- ...
- Betyder det att jag kan få kolla på Greys Anatomy och Prison Break hela kvällen i fred?
- Just precis.
- Wiiiiii! Jag älskar Ingrid.

Akuta cravings

Omigod, jag fick låna världens godaste duschkräm av min kollega efter att vi hade tränat på lunchen. (Jag upprepar viktig info här för säkerhets skull: Vi tränar på lunchen. Vi är helt sjukt hurtiga. Vi är helt sjukt starka. Vi är helt sjukt snygga. Vi är också helt sjukt stolta över att vi är så sjukt hurtiga, starka och snygga. Men tillbaka till det väsentliga: Duschkrämen.) Den luktar fanimig så gott så jag känner för att slicka på mig själv så här efter duschen. Som mellanstadiets godaste luktsuddigum blandat med jasmin. Jag måste ha den i min ägo. Vi snackar nu med en gång. Litet problem bara: Jag kan inte gå in på Lush utan att få akut huvudvärk av all parfymering.

Någon som har en gasmask att låna ut?

Modig som ett lejon

Har tillbringat helgen för första gången alldeles ensam i vårt kalla mörka höstlika torp och febrilt mässat ett och samma mantra för mig själv:

Bara för att det ligger mus-bajs på golvet så innebär ju inte det att det faktiskt varit möss här inne.

Så här i efterhand kan jag tycka att logiken i mitt mantra haltar en aning.

Men säg det inte till mig.

Service på hög nivå

Idag har jag ätit lunch med min bror på ett bufféhak som förmodligen måste ha Stockholms otrevligaste personal. När andra servitriser säger ”Hej!”, ”Välkomna!” eller ”Vad får det lov att vara?” till nyanlända gäster ryter monsterservitrisen på det här haket istället: DRICKA?!? och spänner ögonen i en så man nästan dör av skräck.

Det är lite därför jag och min bror brukar gå dit.

Varje gång vi möts av monsterservitrisen blir vi på ohemult bra humör.

Hur kan någon ens vara så där otrevlig på allvar?

Idag kom hon och tog våra tallrikar innan vi var färdiga också.

Plus skrek något i stil med AOWHHH!!! när jag påpekade att kaffet var slut.

Gulle henne.

Påse är mitt mellannamn

Okej, jag sitter här med en massa påsar under ögonen och vet inte riktigt vad jag ska fylla dem med.

All världens apelsiner, kanske?
Någon slags bergskedja?
Ett litet kungarike?

Stora syndboken goes inredningsdetalj

Holy crap, nu kan jag dö lycklig.

I senaste numret av Elle interiör står Stora Syndboken uppställd som snygg inredningsdetalj i reportaget om stylade barnrum. Kolla in sidan 149.

Mmm... Elle interiör.

Där har vi en tidning med bra smak.

Alkohol kan påverka ditt omdöme

I helgen levde Gustav loppan när jag var på bokmässa. Gustavs kompis levde ännu mer loppan. Gustavs kompis levde loppan så mycket att Gustav någon gång under lördagen beslutade sig för att åka hem med kompisen till vår lägenhet, bädda ner honom i sängen och se till så han sov ruset av sig. Själv la sig Gustav på behörigt avstånd i soffan.

Problemet var bara att kompisen någon gång under natten vaknade och kände ett behov av att gå på toaletten. Efter att ha famlat omkring runt i rummet en stund, flyttat på diverse möbler och snubblat över i stort sett allt som gick att snubbla över kom kompisen fram till den mycket logiska slutsatsen:

Nä. Det finns ingen dörr till det här rummet. Ingen väg ut. Jag är instängd.

Varpå kompisen öppnade fönstret, klättrade ut på taket och kissade ner på Ölandsgatan från sjätte våningen. Tittade en stund på utsikten, vinglade lite, klättrade in igen och somnade om.

Om detta har jag följande saker att säga:

SACRE BLEU, KOMPISEN!!!
MAN KLÄTTRAR INTE UT PÅ TAKET PÅ SJÄTTE VÅNINGEN!!!
MAN KAN DÖÖÖÖ!!!
OCH TÄNK OM NÅGON FICK KISS I HUVUDET!!!
YIKES!!!

Jag får postpanik när jag tänker på det.

Nästa gång jag lämnar hemmet tänker jag sätta barnlås på alla fönster.

Samt snitlsa en bana utmed den mycket komplicerade vägen från sovrummet till toaletten för säkerhets skull.

En enda låda till och jag skriker

Onekligen ger: Utdrag ur en dialog jag helst hade sluppit medverka i efter fem dagars boklyftande på bokmässan.

- Gustav, vad ska vi göra ikväll?
- Vi ska göra en jätterolig grej!
- Vad? Jag blir väldigt misstänksam när du låter så där lattjo.
- Vi ska flytta mitt ex-kontor till vårt källarförråd.
- ORKA!
- Inklusive 24 lådor böcker.

Lovely.

Nu heter jag Nirak

En bok har det pratats mer om än någon annan i närheten av mig på sistone. Och det är Peter Pohl senaste ungdomsbok Nu heter jag Nirak. Totalt sågad som ”gubbsjuka fantasier” och ”rejäl sörja” i DN. Lite mer nyanserat beskriven som ”provocerande” och ”svårtolkad” och "svår" hos andra. Några tycker att Pohl skrivit en stark skildring av en ung flickas lust.

Jag tycker att texten i DN har rätt många poänger.

Nu heter jag Nirak handlar om 14-åriga Karin, som inleder ett sexuellt förhållande med sin mammas sambo Roland. Mycket utförligt (läs: pornografiskt) beskrivs det hur Karin blir förförd, utnyttjad och hur hennes egen lust väcks och växer. Själv säger Peter Pohl att det är en sann berättelse, som verklighetens Karin delgivit honom.

Det finns oändligt mycket att säga om den här boken, men en sak överskuggar det mesta andra:

Det här är en bok som jag aldrig i livet skulle sätta i händerna på någon tonåring. Någonsin.

Peter Pohl har skrivit massor av fantastiska böcker som jag mer än gärna tjatar om till förbannelse, men den här är fruktansvärt obehaglig och äckligt kletig och inte det minsta lämpad för någon som ens är i närheten av huvudpersonen Karins ålder. Läs istället: Jag saknar dig, jag saknar dig, Janne min vän, Jag är kvar hos er eller Vi kallar honom Anna.

Inte den här.

Heta titlar

Här är barnböckerna som alla rev och slet efter mest av allt på årets bokmässa: (I alla fall i Barnens Bokklubbs monter. Och det är ju den som räknas.)

1. Var är min syster, av Sven Nordqvist. Pappan till favoriterna Pettson och Findus kommer med en ny fantastisk bilderbok i extra stort format. Klart att alla måste ha den!

2. Kenta och barbisarna, av Pija Lindenbaum. Men så är den ju också en av höstens absolut bästa.

3. Biblioteksmysteriet, av Martin Widmark. Ny titel i superpopuära serien om LasseMajas detektivbyrå: Vårt lager tog slut på fem röda sekunder.

4. Nöff nöff Benny, av Barbro Lindgren. Världens sötaste grisar gjorde succé på årets mässa. Det gjorde de rätt i.

Är det lördag snart?

Ingen tröttma är som mäsströttman.
Det säger jag nu, yo.